torsdag 25 november 2010

tills vidare...

anställd! Inte jag men Joel! Å det känns så skönt. Fast jag vet att vi pratat om att han inte ska bli fast där och snickra kabeltrummor hela sitt liv, speciellt inte eftersom han har en högskoleingenjörsutbildning (utan examen). Men för stunden kan jag inte låta bli att bara käna hur jävla skönt det känns! Bye bye ekonomigrubbleri å hej trygghet! (Jag älskar trygghet, å det gör Joel med. Det är därför det är lite läskigt att tänka att det också kan bli för bekvämt att stanna där.)

Det känns iaf skönt inför den kommande våren, att slippa oroa sig för hur det ska gå de tre månader vi brukar ha utan någon inkomst överhuvudtaget! Å de pengar vi har lagt undan för den kommande ovissa framtiden kan vi spendera på roligare saker, eller spara! (å kanske resa...?)

Jag har suttit och läst om bilderböcker och barnlitteratur hela morgonen, hade hellre läst bilderböcker men men det var lite intressant ändå.

tisdag 23 november 2010

eller...?

om zombiesarna är sådär "sköra" och "mosiga", hårt skal och gegga inuti (tänk ägg) som de är i filmer kanske det skulle funka med skohornet? eller om jag svingar min plattång?

zombies?

Godmorgon! Sitter just och äter min andra frukost idag. Gick upp 04.45, strax efter att Joel åkt till jobbet. Brukar dela upp frukosten på två om jag går upp sådär tidigt, jag blir liksom hungrig igen efter några timmar. (Speciellt när jag bara sitter och läser kurslitteratur.)

Igår kollade jag och Joel på Dexter, vet inte ens vilken säsong vi är inne på nu, men spännande är det. Vi har också börjat kolla på en ny serie om zombies, the walking dead. Den är ganska spännande den med. Svårt att slappna av och sova efter två riktigt spännande avsnitt, ett från varje serie.

Och nu i morse kom jag på mig själv med att sitta och planera vad jag skulle ha ihjäl zombies med om de skulle invadera. Det måste vara hårt och långt, typ basebollträ. Och så måste man slå mot huvudet. Men jag har inget basebollträ, så det hade nog fått bli en lampa?, ett blockljus?, dammsugarmunstycket?, en tung bok?, gitarren?. Nä det finns inget klockrent zombievapen i lägenheten. Hjälp?!

lördag 20 november 2010

Kan inte sluta lyssna...

...på den här låten. Heja Jay!

torsdag 18 november 2010

Önskelista

Här kommer en första version av min önskelista.
(Utan inbördes ordning)

-Handdammsugare
-Margretheskålar (olika strl, vet inte vilken färg jag helst vill ha? Rosa, turkos, lila eller svart)
-Kökshanddukar (ej julmotiv)
-Glaskrukor till orkidéerna
-Stämplar och stämpeldynor till scrapbooking
-Träningskläder (eller ja, kanske presentkort på träningskläder)

God Jul

onsdag 17 november 2010

BodyMassIndex

Idag var jag hos min coach. Känns som att jag har kommit ganska långt i mitt tänk om hur jag ska göra för att klara av att gå ner i vikt. Å det konstigaste av allt är att det inte känns som att jag offrar något - just nu ser jag bara vinster med mitt nya tankesätt. Mitt mål har ändrats från att helt ha fokuserat på att "gå ner i vikt" till att "må bra" (som innefattar att jag tränar och att jag har kontroll över maten såklart). Men att viktminskningen mer blir en positiv biverkning av att jag mår bra. Vi pratade också om hur jag ska ta det de veckor som jag kanske inte gått ner i vikt. Jag vill ju inte bli besviken. Ska jag ens väga mig? Eller ska jag strunta i vågen ett tag å mäta mig istället? Samtidigt vet jag ju att det sporrar mig när jag har gått ner i vikt. Svåra frågor.

Min coach frågade varför det var så viktigt med just siffrorna på vågen. Och efter en stunds funderande och några ytterligare frågor insåg jag att just siffrorna på vågen spelar jättestor roll för mig för att läkare och skolsyster m.fl. alltid pratat om BMI. Ändå sen jag var liten och gick på längd och viktkontroll hos skolsyster har jag varit medveten om att jag inte är normal. Min viktkurva har alltid legat över normal=onormal. Sen när jag var i tonåren och gick till ungdomsmottagningen undrade de om jag inte "mådde dåligt över hur jag såg ut". Jag hade jättemycket försvarsmekanismer då och sa såklart "nej" fast jag gjorde det. Men bara sättet att säga så till mig innebär ju att säga "du borde må dåligt för du är jättetjock"! De tyckte att jag borde må dåligt så de propsade på mig info om nån ätstörningsgrupp (?) där de tyckte att jag skulle gå!!!??? "Det är verkligen inte bra för hälsan att se ut som du gör" Och som min coach sa så var det tur att jag inte fick någon ätstörning. (Jag har starkt psyke!) Fast jag vet att jag önskade och försökte få det, för det skulle vara mer accepterat än att vara tjock. Men jag kunde inte. Och det är jag ju glad över idag såklart.

Sen dess har jag alltid vetat att även om jag accepterar hur jag ser ut, att jag kanske aldrig kommer bli "smal" så accepteras jag inte av "vårdfolk". Det har inte heller varit okej att ifrågasätta vad en läkare, en auktoritär säger. Han sa att jag väger för mycket alltså måste jag förändra mig för att bli accepterad.

Jag vet att de menar väl och att de bara pekar på hälsoaspekten. Jag är mycket medveten om den! Men jag lägger också mer i att må bra än bara att vara normalviktig.

(Jag har faktiskt varit hos en läkare som påpekade det på ett okej sätt. Även om det är jobbigt att behöva höra "du är överviktig" när man är hos en läkare för att man har halsfluss så var han lite smidigare än de jag mött tidigare. Han frågade om jag försökt att gå ner i vikt, och sa att om jag ville ha stöd eller bara prata om det kunde jag komma till honom. Han sa också att det inte är lätt att gå ner i vikt själv. Så det finns bättre och sämre sätt att säga det på om de nu måste säga det.)

Så i hela mitt liv har jag kämpat för att komma inom ramen "normalt BMI". Suttit och räknat ut vad jag max får väga för att ändå vara innanför ramen av normal, och inte överviktig enligt läkare. För vems skull?

Jag mår bra nu och jag gör vad jag kan för att gå ner i vikt och ändå fortsätta må bra!

Nu ger jag blanka tusan i BMI och viktkurvor!

måndag 15 november 2010

Ny vecka

Måndag, men det känns bra.
I lördags var jag och Malin hemma hos Carro och åt tacos, drack vin och pratade. Det var supermysigt! Igår var det farsdag och kalas för mormor. Den här veckan blir det plugg, träning, städning hos farmor och mormor, pyssel, promenader, möte med viktcoachen och sena kvällar. Nu ska jag ha studiegruppsarbete via nätet! Hoppas det går fort!

torsdag 11 november 2010

prinsessan åt ärten

Idag blev det lite sovmorgon, kunde inte kämpa mig ur sängen förens framåt halv åtta. Men jag har hunnit med att se en föreläsning, se bonde söker fru, gå ut och gå (blev bara ett varv idag) och göra grupparbete. Joel har en teori om att man blir gladare och mår bättre av att gå upp tidigt för då "känner man sig duktig". Vet inte riktigt om jag håller med, men lite skönt känns det att ha tid till att äta frukost, förbereda skoluppgifterna i god tid innan.
Dagens lunch blev quinoa tricolore, stekt kycklingfilé och en kall sås (med citron, vitlök å kryddor). Det var riktigt gott!
Idag hämtade jag ut ett paket från ellos, blir lätt att jag beställer lite därifrån när jag sitter hemma vid datorn hela dagarna. Men den här gången är jag riktigt nöjd, det blev tre svarta klänningar, en bh och ett par jeansshorts.

När jag hämtade ut paketet passade jag på att handla lite mat. Fick beslutsångest angående godis. Jag har varit lite sugen idag och jag vill inte ha en helt strikt diet, dvs jag vill kunna unna mig ibland. Samtidigt känns det ju fel att tänka "å va duktig jag har varit en hel vecka, nu får jag äta en liten chokladbit". Jag gick fram och tillbaka mellan godishyllorna, skulle jag ta en liten bit? Eller en påse (äckliga) viktväktargodisar (som jag egentligen inte alls var sugen på)? Till slut tog jag inget. Jag valde att inte köpa något godis å nu sitter jag och nojjar över att en allt för strikt diet gör att det inte kommer hålla!??? HAHA

Köpte iaf Wasabiärtor, de är ju faktiskt godis! De var iaf supergoda och ganska starka så man kan inte äta för många... (Vet inte varför bilden envisas med att vara felvänd, men det får vara så för nu ska jag gå och lägga mig! GODNATT!)

onsdag 10 november 2010

som att vara förälskad

När jag var ute och gick funderade jag mycket över viktnedgång och motivation då jag kom på att det påminner om att vara förälskad. Motivationen kan komma plötsligt och vara superstark, men den kan också växa fram (precis som en förälskelse). När man är mitt uppi är det härligt och man drömmer sig bort... "tänk om tio veckor -då har jag gått ner tio kilo!"/"å han är så underbar, tänk den dagen då vi gifter oss!" Ibland tar man ut för mycket i förskott istället för att leva i nuet, det har jag alltid varit bra på. För just då är känslorna så starka, allt känns så självklart. Å om det sedan inte går som man tänkt sig, motivationen försvinner eller förälskelsen tar slut då står man där - besviken som sjutton, känner sig dålig och tänker att "allt har gått åt helvete!". Men nästa gång förälskelsen/motivationen kommer igen kastar man sig in i det igen, för det är ju underbart att vara förälskad/motiverad. Då är man säker igen - "det är klart att det är VI"/"det är klart att jag kommer klara gå ner i vikt".

MEN nu har jag blivit bränd så många gånger så den här gången ska jag försöka att ta det lite med ro. Jag kommer njuta av att vara motiverad(kär), men jag ska leva i nuet. Drömmar, planer och mål hör till - men de skall vara realistiska så att jag slipper bli så besviken. Jag försöker att inte ta motivationen(kärleken) för given.

Istället ska jag vara tacksam för varje dag med motivation/kärlek!

mer snö?

Tredje dagen jag går upp superdupertidigt frivilligt! Idag var jag riktigt jävla astrött, och dessutom hade jag ingen egentlig anledning till att gå upp så tidigt. Kursen har knappt kommit igång så det är inte mycket jag kan göra där, hade planerat att läsa en jävla massa för att ligga lite före men jag insåg att det inte gav någonting eftersom jag inte förstår. Får helt enkelt vänta med att läsa boken tills efter föreläsning, grupparbete och seminarie och hoppas att poletten trillat ner. Mysigt är det iaf, på morgonen, jag tänder ljus å har massa tid till att äta frukost...Som jag har förstått det hittills är den systemisk-funktionella grammatiken en flerdimensionell modell av språk - med fokus på betydelse och funktion. I den ingår flera delar av språket (grammatik, semantik, pragmatik,fonologi, textlingvistik och textanalys). Okej så långt är jag med. Ordet skog är ett substantiv men får olika betydelser/funktioner beroende på var eller hur det används. I "Skogen är grön" är skogen en deltagare och i "Vi lekte i skogen" är skogen en omständighet. Sen blir det lite mycket att hålla reda på och försöka få ihop. Men vem hade sagt att det skulle vara enkelt? Jag går väl i skolan för att lära mig något! (Undrar bara vad jag ska använda det till? Men det kanske jag förstår när jag förstår?!)Nu ska jag läsa lite till tror jag, sen blir det väl en promenad idag igen. Det går mycket lättare att gå nu när jag hittat min gamla mp3! Det värsta är att jag redan är hungrig... får bli tidig lunch idag.

tisdag 9 november 2010

Snö!

Gick upp supertidigt idag med (04.40) Joel sa "Emma DET ÄR SNÖ UTE" å det var det. Har haft första seminariet i den nya delkursen. Det är lite tur att en av kursdeltagarna sitter i London och vi kan därför inte ha på våra web-kameror. Uppkopplingen funkar inte riktigt då. Men tack för det! Jag kan inte ta plats, det går inte. Jag sitter tyst i 1,5 timme!

Dessutom hänger jag inte alls med längre, det är lite läskigt. Vi läser böcker om "den systemisk-funktionella grammatiken" och jag förstår på riktigt inget alls. Det bara geggar ihop sig till en tjock gröt i huvudet på mig. Är det mening att jag ska förstå eller??? I t.ex. meningen "Hundratals människor betraktade den spännande upplösningen längs upploppet" så är "hundratals människor" en nominalgrupp, enligt den interpersonella metafunktionen är det också "subjekt", ideationellt är det en deltagare/upplevare och textuellt är det tema. Enligt vanlig grammatik är det ett pronomen(?) och ett substantiv ??? Så nu är jag förvirrad. Om det är någon som är expert på funktionell grammatik (eller bara kan lite) hör av er till mig!

Hittade en blogg idag som inspirerade mig till att fortsätta gå ner i vikt. Jag har stått still och pendlat upp och ner två kilo sen i början av sommaren, men jag har inte gett upp. Den här gången tänker jag inte ge upp. Jag suger mig fast vid målet som en blodigel, jag ska dit - men hur vägen kommer se ut vet jag inte. Jag vet bara att jag inte kan följa en diet om det ska hålla. Jag kan vara superbra på dieter ett tag, men sen åker jag dit igen, rejält. Så nu ska jag bara följa hjärtat, göra det som känns kul och rätt och det som gör mig glad. Jag ska försöka gå in i det försiktigt, det blir så lätt att jag satsar allt å då orkar jag inte länge. Nu tar jag dag för dag och vecka för vecka. Jag försöker ha realistiska mål. Och det viktigaste målet just nu är faktiskt inte att gå ner i vikt, utan att känna mig nöjd, känna att jag har kontrollen över mina val, vad jag äter och om/hur jag rör på mig.

På ett sätt vill jag inte skriva om min viktminskning i bloggen eftersom jag skäms över att vara stor, behöva gå ner i vikt. Men idag efter att ha läst den bloggen kände jag att jag ändå vill dela med mig av mina tankar. Kanske kan det inspirera någon, eller öka förståelsen för hur jag faktiskt kämpar med min vikt, varje dag. De senaste dagarna har jag hittat tillbaka till motivationen å jag gör allt för att hålla den vid liv!

Promenader, knäckebröd istället för smörgås, undvika jobbiga situationer med mat, tacka nej, träna på friskis, bara ta en gång, välja nyttigare alternativ, välja bort det godaste man vet, känna orättvisa, acceptera, unna sig ibland, va noga med att det bara blir "ibland", ta ett glas vatten när man är hungrig, undvika alkohol, falla för frestelser, bli besviken och ta nya tag. Varje dag är en kamp. Men resan innebär också erfarenheter som jag inte vill vara utan.

Jaja, nog blajjat om det idag, nu ska jag iväg å träna.

måndag 8 november 2010

jag älskar assietter

Vilken lång dag. Jag har iaf fått mycket gjort. Hann med en sväng till biblioteket, lånade några barnböcker som vi skall använda i skolan. Är riktigt sugen på att läsa andra böcker (än skolböcker, kurslitteratur) för nöjes skull, men vet inte vad. Har ganska nyligen plöjt igenom Torey Haydens alla böcker, å nu vill jag läsa mer men det finns inga fler.... Ge mig gärna boktips!

Kursen som började idag är svår, vi pratar om funktionell grammatik och jag som inte ens kan vanlig. Jag är verkligen superdålig på grammatik, när gick man igenom det i skolan? Känns som att jag missat de lektionerna. Jaja bara att plugga in preteritum, pronomen, imperfekt och satser m.m....

tidig kall morgon

Idag gick jag upp strax efter att Joel åkt till jobbet(04.40). Det var skönt att komma upp tidigt. Gud vad mycket jag har hunnit med fast klockan bara är 8. Jag har läst kurslitteratur, ätit frukost, duschat och kollat på ensam mamma söker. Om 20 minuter börjar delkurs 2, sista delen i distanskursen. På ett sätt trivs jag med distans, men det känns också väldigt skönt att jag skall tillbaka till skolan efter jul.

Snart är det jul. Det ska bli kul.