Gick upp supertidigt idag med (04.40) Joel sa "Emma DET ÄR SNÖ UTE" å det var det. Har haft första seminariet i den nya delkursen. Det är lite tur att en av kursdeltagarna sitter i London och vi kan därför inte ha på våra web-kameror. Uppkopplingen funkar inte riktigt då. Men tack för det! Jag kan inte ta plats, det går inte. Jag sitter tyst i 1,5 timme!
Dessutom hänger jag inte alls med längre, det är lite läskigt. Vi läser böcker om "den systemisk-funktionella grammatiken" och jag förstår på riktigt inget alls. Det bara geggar ihop sig till en tjock gröt i huvudet på mig. Är det mening att jag ska förstå eller??? I t.ex. meningen "Hundratals människor betraktade den spännande upplösningen längs upploppet" så är "hundratals människor" en nominalgrupp, enligt den interpersonella metafunktionen är det också "subjekt", ideationellt är det en deltagare/upplevare och textuellt är det tema. Enligt vanlig grammatik är det ett pronomen(?) och ett substantiv ??? Så nu är jag förvirrad. Om det är någon som är expert på funktionell grammatik (eller bara kan lite) hör av er till mig!
Hittade en blogg idag som inspirerade mig till att fortsätta gå ner i vikt. Jag har stått still och pendlat upp och ner två kilo sen i början av sommaren, men jag har inte gett upp. Den här gången tänker jag inte ge upp. Jag suger mig fast vid målet som en blodigel, jag ska dit - men hur vägen kommer se ut vet jag inte. Jag vet bara att jag inte kan följa en diet om det ska hålla. Jag kan vara superbra på dieter ett tag, men sen åker jag dit igen, rejält. Så nu ska jag bara följa hjärtat, göra det som känns kul och rätt och det som gör mig glad. Jag ska försöka gå in i det försiktigt, det blir så lätt att jag satsar allt å då orkar jag inte länge. Nu tar jag dag för dag och vecka för vecka. Jag försöker ha realistiska mål. Och det viktigaste målet just nu är faktiskt inte att gå ner i vikt, utan att känna mig nöjd, känna att jag har kontrollen över mina val, vad jag äter och om/hur jag rör på mig.
På ett sätt vill jag inte skriva om min viktminskning i bloggen eftersom jag skäms över att vara stor, behöva gå ner i vikt. Men idag efter att ha läst den bloggen kände jag att jag ändå vill dela med mig av mina tankar. Kanske kan det inspirera någon, eller öka förståelsen för hur jag faktiskt kämpar med min vikt, varje dag. De senaste dagarna har jag hittat tillbaka till motivationen å jag gör allt för att hålla den vid liv!
Promenader, knäckebröd istället för smörgås, undvika jobbiga situationer med mat, tacka nej, träna på friskis, bara ta en gång, välja nyttigare alternativ, välja bort det godaste man vet, känna orättvisa, acceptera, unna sig ibland, va noga med att det bara blir "ibland", ta ett glas vatten när man är hungrig, undvika alkohol, falla för frestelser, bli besviken och ta nya tag. Varje dag är en kamp. Men resan innebär också erfarenheter som jag inte vill vara utan.
Jaja, nog blajjat om det idag, nu ska jag iväg å träna.