Everyday is like Sunday

Everyday is silent and grey.

Förr hatade jag söndagar. Förstod inte meningen med en helgdag då man ska vara ledig och "fri", men inte helt fri. Man var ju tvungen att förbereda sig inför veckan som kom, "lägga sig i tid". Och det spelade ingen roll om det var en rolig vecka, hemsk vecka eller en helt vanlig vecka som väntade. Söndagar kändes alltid långa, onödiga, tråkiga och jobbiga. Meningslösa. Så känner jag fortfarande. Men jag vet att söndagen måste vara där för att annars hade ju lördagen blivit förstörd o.s.v.

Jag har bara svårt att veta hur jag ska lägga upp helgen för att inte få en ångestfylld söndag? Ska jag spara allt jag måste göra tills på söndag så att jag kan vara ledig och njuta fullt ut av fredagen och lördagen som är mina favoritdagar? Eller ska jag försöka att göra allt innan så att söndagen blir en helt fri dag då jag kan göra vad jag vill? Hur jag än gör så blir söndagen aldrig rolig. Känns jättejobbigt att spara allt tråkigt tills sista dagen på helgen! Men om jag kan vara helt ledig på söndagen kan jag ändå aldrig hitta på något kul. Kan man göra roliga saker på en söndag?

Nu är jag ledig (inläsningsdag=inga lektioner) imorrn men jag känner ändå söndagskänslan idag... Kanske inte är jättekonstigt eftersom dagen har varit späckade av söndagsaktiviteter: sovmorgon, inte göra ngt alls jättelänge, gå en promenad, träna, (OBS!)äta söndagsstek, kolla på landet runt och nu hänga framför datorn.

Nu satte Joel på en film (Wall-E), ett perfekt sätt att avsluta ännu en söndag...